Anthropic har publicerat en lista med ämnen som dess Fable 5-modell inte tillåts diskutera, enligt Ars Technica. Det rör sig om ett explicit säkerhetsdokument där bolaget drar gränsen hårdare än för tidigare modeller.

Samtidigt lyfter Simon Willison en annan egenskap hos Fable: modellen är märkbart proaktiv i sitt beteende och tar initiativ på ett sätt som skiljer sig från Claude-linjens tidigare versioner. Det är en intressant spänning. Anthropic drar in handlingsutrymmet på ett ställe och utvidgar det på ett annat.

Google DeepMind har släppt DiffusionGemma, en öppen modell som enligt Ars Technica kör lokal AI-inferens fyra gånger snabbare än tidigare jämförbara alternativ. Modellen är designad för att köras lokalt på konsumenthårdvara.

Hastighetsförbättringen bygger på diffusionsarkitektur snarare än klassisk autoregressiv generering. Det är en metod som länge testats i bildgenerering men som nu tar sig in i textdomänen på allvar. Att Google väljer att släppa det öppet signalerar att kampen om ekosystemet för lokal inferens hårdnar.

Visa har integrerat sin betalningsinfrastruktur direkt i ChatGPT, vilket innebär att agenter i OpenAIs plattform nu kan genomföra köp på uppdrag av användaren, enligt AI Weekly.

Det är ett steg mot det som ofta kallas “agentic commerce” där AI-system inte bara rekommenderar utan faktiskt handlar. Frågan om vem som bär ansvar när en agent köper fel sak, eller drabbas av bedrägerier, är ännu inte besvarad. Att ett av världens största betalningsnätverk nu är direkt inkopplat gör den frågan mer akut.

Mediekoncernen Schibsted ska ha delat känsliga uppgifter om sina användare med OpenAI under mer än ett år, rapporterar Teknikveckan. Exakt vilken typ av data det rör sig om eller hur det skedde redovisas ännu inte i detalj, men avslöjandet är anmärkningsvärt givet Schibsteds position som en av Nordens största publicister.

Fallet sätter ljus på en bredare fråga: hur hanterar mediehus sina avtal med AI-leverantörer, och vad ingår egentligen i det finstilta? GDPR-frågeställningarna kring den här typen av datadelning är komplexa, och det är ännu oklart om någon tillsynsmyndighet granskar ärendet.

Nordiska företag skaffar AI i snabbare takt än i de flesta jämförbara regioner, men bara vart femte bolag uppger att de faktiskt får ut mätbar nytta av investeringen, enligt ainyheter.0x21.se. Gapet mellan adoption och utfall är det mönster som brukar kallas produktivitetsparadoxen.

Till bilden hör att var femte svensk anställd enligt Computer Sweden känner “AI-skam” på jobbet, det vill säga skam över att inte använda AI tillräckligt eller på rätt sätt. Det antyder att trycket uppifrån är högt men att organisationerna ännu inte gett medarbetarna verktygen eller utbildningen för att omsätta det i faktiska resultat.

En amerikansk domstol har i ett utslag mot Google konstaterat att ingen användare är beroende av AI för att söka på internet, rapporterar Ars Technica. Formuleringen används som ett juridiskt argument mot Googles position att AI-integrationen i söket är nödvändig och inte konkurrenshämmande.

Domen är intressant i ett bredare sammanhang. Om domstolar systematiskt avvisar “AI är nödvändigt”-argumentet som motivering för exklusiva avtal och inbyggda fördelar kan det påverka hur hela branschen strukturerar sina AI-erbjudanden gentemot konkurrensrättsliga granskningar.