Amerikanska styrkor genomförde på tisdagen nya attacker mot Irans revolutionsgarde nära Hormuzsundet. Attackerna riktades mot mål i hamnstaden Bandar Abbas och i Sirik, enligt den iranska statliga nyhetsbyrån Fars. Den amerikanska militären uppger att de är ett svar på iranska försök att attackera kommersiell sjöfart och amerikanska styrkor i regionen.

Vid en av attackerna träffades ett hus där ett bröllop hölls. SR Ekot rapporterar att fyra personer dödades och mer än 50 skadades, enligt den iranska Röda halvmånen. Iran svarade med att avfyra robotar och drönare mot länder i Mellanöstern. I Jordanien aktiverades luftförsvaret och tio av tretton ballistiska robotar sköts ner, enligt jordanska myndigheter.

Det var i söndags som de två sidorna inledde strider igen efter en månads uppehåll, enligt Ekot.

Tysklands inrikesminister har pekat ut Ryssland som ansvarigt för drönarattackerna mot ett ukrainskt fraktflygplan och mot Leipzig flygplats den 4 augusti. Drönaren mot flygplatsen bar sprängämnen men detonerade aldrig. Som svar stänger Tyskland det ryska konsulatet i Bonn. Moskva har tidigare förnekat inblandning.

SR Ekot rapporterar att statsminister Ulf Kristersson höll pressträff om säkerhetsläget på tisdagen. “Det hade kunnat få helt förödande konsekvenser”, sade han, och tillade att Ryssland vill skrämmas för att minska Nato-ländernas stöd till Ukraina.

Aftonbladet skriver att Sverige kallade upp Rysslands ambassadör med anledning av beskedet. Det är första gången Tyskland formellt lägger skulden på Moskva för en händelse av det här slaget.

Sverige har tagit initiativet till att föra upp frågan om frysta ryska tillgångar när EU:s utrikesministrar möts i Irland på onsdagen. Flera EU-länder stöder förslaget om att använda pengarna för att finansiera stöd till Ukraina.

“Vi ser att Ryssland dödar civila varje natt i Ukraina, landet behöver mer stöd och då ser vi de frysta ryska tillgångarna som det mest rimliga och det mest rättvisa för skattebetalarna”, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till SR Ekot.

De nya a-kassereglerna börjar nu få märkbar effekt. Enligt Kommunals a-kassa får nästan var femte medlem högst 60 procent av sin tidigare lön. Taket har visserligen höjts, men ersättningen trappas ned snabbare än tidigare.

Regeringen anser att reglerna stärker drivkrafterna att söka jobb. Facket ser inget stöd för det. SR Ekot berättar om Alice Linde, som nyligen börjat få a-kassa och vars ekonomi pressats så hårt att hon börjat äta mindre.

Socialdemokraterna gick på tisdagen ut med sitt vallöfte om billigare tandvård. Vuxna ska högst betala 10 procent för de flesta behandlingar, och avgiftsfri tandvård för 19–23-åringar ska återinföras. Partiet uppskattar kostnaden till sex miljarder kronor per år.

“Vi tycker att det är dags att ta nästa steg och se till att tänderna blir en del av kroppen”, sade S-ledaren Magdalena Andersson, enligt SR Ekot. SVT rapporterar att partiet kallar det “århundradets tandvårdsreform”.

Ekots inrikespolitiske kommentator Fredrik Furtenbach bedömer att tanken också är att ta en väljarfördel ur Sverigedemokraternas händer.