USA:s regering har gått in i New York Times stämning mot OpenAI och ställt sig på OpenAI:s sida. Administrationen lämnade in ett yttrande där den argumenterar för att träning av stora språkmodeller på upphovsrättsskyddat material utgör fair use.

Stämningen, som The New York Times lämnade in i december 2023, kräver miljardbelopp i skadestånd från OpenAI och Microsoft och är ett av de tyngst vägande upphovsrättsmålen mot AI-branschen hittills. The Guardian och Financial Times bekräftar att regeringens inträde i målet markerar ett tydligt politiskt ställningstagande för AI-industrins träningsmetoder.

Sony Music och Warner Chappell har lämnat in en stämning mot Anthropic i en federal distriktsdomstol i Kalifornien. Bolagen kräver skadestånd för “tiotusentals” upphovsrättsskyddade verk och yrkar på upp till 150 000 dollar per verk, plus upp till 25 000 dollar för varje fall där upphovsrättsinformation ska ha raderats.

Det totala beloppet kan landa på flera miljarder dollar om domstolen dömer till kärandes fördel och tilldelar maxbelopp, rapporterar The Verge. Det är det senaste i en serie tungt vägande stämningar mot Anthropic. Förlagsbranschens stämning mot bolaget slutade nyligen i en förlikning på 1,5 miljarder dollar. Nu pressas Anthropic från ytterligare ett håll, samtidigt som bolaget nyss undslapp Pentagons utestängning.

EU-kommissionen har klassat ChatGPT som Very Large Online Search Engine under DSA, EU:s lag om digitala tjänster. Det innebär att OpenAI nu måste hantera risker kopplade till minderåriga användare, användarnas psykiska hälsa och spridning av olagligt innehåll på ett sätt som kan granskas och regleras.

Enligt The Verge förbjuder DSA dessutom plattformar att rikta reklam mot minderåriga eller använda känsliga uppgifter som sexuell läggning, religion eller politisk övertygelse för annonsering. ChatGPT ansluter sig därmed till Reddit och Roblox som de senaste tjänster att falla under EU:s strängaste regelnivå, bekräftar Ars Technica.

Forskare vid Palo Alto Networks säkerhetsenhet Unit 42 har dokumenterat en ransomware-attack där angriparen använde AI-agenter för att ta sig igenom ett företagsnätverk på under 10 timmar. Samma arbete hade beräknats ta mänskliga operatörer ungefär två veckor, enligt Computer Sweden.

Angriparen tog sig in via en öppen API-ändpunkt, varefter automatiserade agenter kartlade interna mikrotjänster, sökte källkodsförvar efter exponerade inloggningsuppgifter och slutligen kapade molntjänster för att driva vidare attacken. Unit 42 betonar att attacken inte var helt autonom. AI koordinerade delegerade taktiska uppgifter, men ett mänskligt lag styrde intrånget. Slutsatsen för säkerhetsansvariga är att befintliga kontroller måste mätas mot en snabbare angripares tidslinje, inte mot den gamla.

Google släppte Gemini 3.8 Flash den 2 september, bara tre veckor efter 3.7 Flash och sex veckor efter den första Flash-modellen i den senaste generationen. Modellen ska förbättra kodning, problemlösning och agentiska arbetsuppgifter med i stort sett oförändrade priser, skriver Ars Technica.

Google lanserar även Gemini 3.8 Flash Cyber, en variant optimerad för att hitta och åtgärda säkerhetssårbarheter. Den är tillgänglig för vad Google beskriver som betrodda försvarare. Simon Willison testade modellen och noterade att den är snabb och billig för HTML- och JavaScript-uppgifter. Takten på släppen signalerar att Google prioriterar Flash-serien framför Pro-modeller just nu.

En ny studie visar att nästan var tionde riksdagsmotion det senaste året skrevs med hjälp av chattbottar, enligt Ny Teknik. Ingen av politikerna uppgav att de använt AI-verktyg.

Computer Sweden bekräftar bilden och lyfter transparensfrågan. Motioner är formella lagstiftningsinitiativ och ingår i riksdagens offentliga beslutsprocess. Att AI-genererat innehåll flödar in i den utan att märkas ut väcker frågor om vad som egentligen bör krävas av folkvalda när det gäller att redovisa hur deras texter produceras.